Sååå bar det iväg till stan. Hade träff med två målarkompisar från konstskolan, Eva och Gogo. Länge sen vi sågs så det kändes väldigt kul att stråla samman igen. Eva hade utställning i stan och jag och Gogo träffades på Centralen och begav oss sen till galleriet som låg på Östermalm.

(Målarkompisarna Eva Ekberg och Gogo Achrén framför Evas akvareller.)

Eva (Ekberg) är en mycket duktig akvarellmålare och hade gjort mycket roligt, spännande och vackert att titta på. Jag blir så inspirerad när jag ser akvarellmåleri. Det var det som jag började med när jag började måla för ca 15 år sedan nu...! Sen har det inte blivit så mycket akvarellmålande då jag ägnat tiden åt olja och akryl för det mesta. Men jag längtar hela tiden till jag ska lägga ner lika mycket tid på akvarell. Den tiden kommer nog för akvarell är så spännande och en läcker teknik att måla i.

(ytterligare en akvarell av Eva Ekberg)

Gott fika och trevligt sällskap med dessa två målardamer (som jag tycker så mycket om) blev det och de ska komma till min utställning i maj och titta också. Det ser jag fram emot. Men sen på kvällen.....

...tog jag en kvällspromenad med herrarna. Det var så härligt, vårligt i luften och jag fotade som vanligt med min mobil. Vi klättrade i berg och himlen var klarblå och jag fick flera fina bilder av Kungen och Hr Albin;

Men..när man fotar så slutar man tänka på annat än att titta i kameran till exempel så struntar man i hur det ser ut bakom en och precis när jag tog  nedanstående bild på Hr Albin och svanen så dök det plötsligt upp

en rackarns stor sten bakom mig och jag föll pladask baklänges. Jag skrek och tog emot mig med armbågen, axeln och armen...höger så klart. Jä... jag som måste måla :( ???Jag hörde hur det knakade och tänkte att var det  1.nacken, 2. armen eller krossade jag 3.armbågen....? Det gjorde så himla ont. Hela armen värkte och jag hade liksom ingen "vanlig"känsel i den, den bara gjorde så ont. Jag satte mig och grinade rakt upp och ner men kände igenom armen och kollade rörelsen i fingrar och arm och min vred försiktigt på min onda nacke. Som tur var funkade allt även om det gjorde jätte jätteont. 

Vi åkte hem och jag kunde konstatera ett rejäl svullnad på hö armbåge men efter lite ispåse på det onda så blev det bättre och idag, två dagar efteråt så har jag kunnat börja måla igen utan problem även om man inte än kan se min armbåge. Men VILKEN HIMLA TUR jag hade...tänk om jag vimsat baklänges och snubblat när jag var uppe på berget. Huga! Nä den här fotografen tänker i fortsättningen titta sig lite noggrannare omkring för att undvika vidare snubbel och skador ;D!

Sally Oldfield – Sun In My Eyes är dagens positiva underbara sollåt! Njut!